Doktorand i kollagring och dess förändringar i boreala urskogar

Vår forskargrupp har kartlagt primär skogar (skogar med liten eller ingen direkt mänsklig påverkan, som också kallas urskog och ibland gammelskog) i hela Sverige och undersökt kol inlagringen i de mest naturliga skogsekosystemen. Vi har funnit att primär skogar lagrar betydligt mer kol jämfört med brukade skogar (se: Higher carbon storage in primary than secondary boreal forests in Sweden | Science). Det största kolförrådet, och den största skillnaden, återfanns i markkol, där primärskogar lagrade betydligt mer kol än brukade skogar. Detta var något överraskande eftersom markkol ofta betraktas som relativt stabilt och som något som förändras långsamt.

Det kan vara så att merparten av skillnaden i markens kolförråd beror på förluster i brukade skogar. Detta kan bero på en rad olika faktorer, bland annat dikning för dränering, markberedning, bortförsel av kol från ekosystemen genom avverkning eller andra mekanismer kopplade till skogarnas mångfald och kontinuitet.

Alternativt är det också möjligt att merparten av skillnaden i markens kolförråd beror på ett större upptag av kol under de senaste årtiondena, sannolikt från 1950-talet och framåt, då CO₂-gödslings effekten och klimatförändringarna har accelererat. Vi har länge vetat från satellitdata att jordens vegetation har blivit betydligt grönare under de senaste årtiondena, och nordliga landområden utmärker sig ofta som områden med kraftig ökning i vegetations ”grönhet” och uppskattat kol upptag av modeller. Skogsbränder är en annan potentiellt viktig faktor. I Sverige har skogsbränder minskat dramatiskt sedan slutet av 1800-talet, och det är möjligt att primär skogar har kunnat ackumulera betydligt mer kol i marken under det senaste århundradet tack vare frånvaron av bränder.

Skillnaden i kol inlagring mellan de olika skogstyperna är större än Sveriges totala historiska utsläpp av fossilt CO₂. Därför är det viktigt att förstå vad som har orsakat dessa skillnader. Att förbättra vår förståelse av hur olika faktorer — såsom klimatförändringar, CO₂-gödsling, skogsbränder och olika skogsbruksmetoder — har påverkat vegetation och mark är avgörande för att kunna bedöma i vilken utsträckning våra unika data och resultat kan generaliseras till den globala boreala skogs zonen. Denna kunskap är också mycket relevant för att förstå och förutsäga framtida förändringar i kol upptag samt för att bedöma vad en fortsatt omvandling från naturliga skogar till brukade skogar kan innebära för framtida kol upptag och utsläpp.

Detta doktorand projekt syftar till att försöka svara på dessa frågor. Arbetet är relativt flexibelt och kan anpassas efter kandidatens intressen och kompetenser, men det finns några tydliga möjligheter. En inriktning handlar om fältarbete, datainsamling av jordprover, och analys, speciellt insamling av jordprover i primär skogar med varierande brand historik. En annan möjlig inriktning är modellering och analys av befintliga data om kolin lagring samt information om skogsbruk och skogsskötsel.

Annan bakgrundsinformation : https://theconversation.com/swedens-old-growth-natural-forests-store-83-more-carbon-than-managed-woodlands-new-study-277150

Arbetsuppgifter

Arbetet omfattar datainsamling och analys av prover från befintliga primärskogar samt skogar som har avverkats vid olika tidpunkter. Det omfattar även studier av effekterna av olika skogsbruksmetoder, såsom markberedning och dikning, samt miljöfaktorer såsom historiska brandregimer. Övergripande kan denna del av projektet beskrivas som geografiska studier, eftersom den i stor utsträckning bygger på analys av kartor och annan geografisk och historisk information som integreras i spatiala analyser och statistiska modeller.

Arbetet kan även innefatta laboratorieanalyser av markens kolinnehåll för att ge en tydligare förståelse av vilka kolfraktioner som har förlorats. Detta innebär analys av olika komponenter av markens kol, särskilt mineralt associerat organiskt kol (mineral-associated organic carbon, MAOC) och partikulärt organiskt kol (particulate organic carbon, POC). Dessa analyser kan bidra till att klarlägga de processer som har lett till de observerade skillnaderna i markens kollager samt bedöma hur stabilt markkolet är och hur känsligt det kan vara för framtida klimatförändringar och störningar.

Dessa studier kan bidra till en förbättrad förståelse av hur skogsbruk påverkar kolinlagringen och därmed förbättra vår förmåga att identifiera sätt att undvika att den globala klimatförändringen accelererar genom att minska förluster av markkol eller öka mängden kol som lagras i marken i framtiden.

Tjänsten passar en kandidat med ett starkt intresse för miljö- och klimatrelaterade frågor, en god grund inom kvantitativa metoder såsom matematik, statistik och programmering, bred kunskap om naturliga och antropogena processer som påverkar kollagring samt en vilja att genomföra fältarbete i avlägsna och fysiskt krävande miljöer.

Projektet erbjuder stor flexibilitet, och doktoranden kommer att ingå i en växande forskargrupp med fokus på att förstå människans och miljöns påverkan på boreala skogar. Vårt arbete omfattar flera traditionella vetenskapliga områden, vilket ger möjlighet till insyn i många olika aspekter av hur människor och miljö förändrar våra ekosystem. Arbetet kan även innebära deltagande i relaterade studier och datainsamlingsinsatser, exempelvis insamling och analys av data om biologisk mångfald.

Se https://www.youtube.com/watch?v=cIw3PekWDRM för en inblick i vad vi tidigare har arbetat med och vad fältarbetet kan innebära.

Doktorandens huvudsakliga arbetsuppgift är att ägna sig åt sin forskarutbildning, vilket innefattar deltagande i forskningsprojekt och kurser på forskarnivå. Arbetsuppgifterna kan även omfatta undervisning och andra institutionsrelaterade uppgifter (högst 20 %).

Behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

• avlagt examen på avancerad nivå eller
• fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, med innehåll som är relevant för forskarutbildningen eller
• på något annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Övriga krav:

• Mycket goda kunskaper i engelska, i tal och skrift.
• Kunskaper inom datorbaserade beräkningar, GIS, och programmering
• Examen i ett naturvetenskapligt eller tekniskt ämne

 Bedömningsgrunder
Urval till utbildning på forskarnivå sker efter bedömd förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Bedömningen av förmågan sker främst utifrån studieresultaten på grundnivå och avancerad nivå. Följande beaktas:

1. Kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och utbildnings ämnet.
2. Bedömd förmåga till självständigt arbete och förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
3. Förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation.
4. Övriga erfarenheter relevanta för utbildningen på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.

Övriga meriter:

• Erfarenhet av fältarbete
• Körkort
• Erfarenhet av inventering av kollagring i skog och markprovtagning
• Erfarenhet av bearbetning och analys av skogsinventeringsdata
• Goda kunskaper inom GIS
• Goda kunskaper inom kvantitativa metoder
• Goda kunskaper i programmering, beräkningsverktyg och statistik
• Erfarenhet i att utforma och svara på forskningsfrågor
• Erfarenhet av jordprovsanalyser
• Kunskap om markanvändningens historia.

Hänsyn kommer också att tas till god samarbetsförmåga, driv, självständighet och vilja att lära sig nya saker samt hur den sökande genom sin erfarenhet och kompetens bedöms ha den förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen.

De forskningsfrågor som denna tjänst fokuserar på omfattar flera traditionella vetenskapliga områden, vilket återspeglas i kriterierna ovan. Vi förväntar oss inte att kandidater ska ha omfattande erfarenhet eller kunskap inom alla dessa områden, men ett generellt intresse för samtliga områden samt en vilja och inställning att driva forskningsfrågan vidare även när metoderna är nya är viktigt.

Villkor
Endast den som är antagen till forskarutbildning får anställas som doktorand. Forskarutbildningen är fyra år vid heltidsstudier. Vid undervisning och annat institutionsarbete förlängs anställningen i motsvarande grad, dock längst till 5 år (dvs. max 20 %). Bestämmelser gällande anställning som doktorand finns i Högskoleförordningen (1993:100), 5 kap 1-7 §§.

Instruktioner för ansökan
Ansökan bör skrivas på engelska. Ansökan ska innehålla personligt brev med motivering till varför du är intresserad av anställningen och på vilket sätt forskningsprojektet matchar dina intressen och din utbildningsbakgrund. Ansökan ska även innehålla CV, examensbevis eller motsvarande, det senaste examensarbetet och namn och kontaktuppgifter på 2-4 referenser samt övrigt som du önskar åberopa (kopior av betyg, rekommendationsbrev etc.)

Välkommen med din ansökan!