Doktorand i astronomi och astrofysik - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar

Doktorandanställning för att undersöka Vintergatan med optisk och NIR astrometri

Astronomi i Lund har en lång historia av kända astronomer som arbetat med att förstå dynamiken och beståndsdelarna i Vintergatan. Idag hedrar vi detta arv genom att aktivt driva frågor i frontlinjen av astronomisk forskning, nämligen bildandet och utvecklingen av galaxer, stjärnor och exoplaneter.

Forskningen vid avdelningen för astrofysik drivs av nyfikenheten hos enskilda forskare med egna lokala, nationella och internationella nätverk. Vår nuvarande forskning syftar till att utforska Vintergatans beståndsdelar, ur en evolutionär, kemisk och dynamisk synvinkel, och att inkludera dessa i vår förståelse av dem i ett kosmologiskt sammanhang. Att leda utvecklingen av projektuppdrag inom rymdastronomi i världsklass, t.ex. Gaia, är av grundläggande betydelse och studiet av exoplaneter är en viktig del i vår forskning.

Den europeiska rymdorganisationen ESAs Gaia-projekt har revolutionerat vår förståelse av Vintergatan. Gaia är ett astrometriskt projekt som mäter positioner, parallaxer och egenrörelser för nära två miljarder stjärnor i den optiska våglängden. Data från Gaia har använts för att upptäcka binära system och exoplanetsystem, oväntade störningar i Vintergatans skiva, rester från galaxer som sammanslogs med Vintergatan tidigt i dess utveckling, och för att bygga upp en samling observationer av tusentals öppna stjärnhopar. Det framtida GaiaNIR-projektet kommer att avsevärt öka Gaias succé och expandera katalogen till det nära infraröda. Andra projekt kommer också att bidra till dessa stora datamängder, såsom LSST, Euclid, Roman och small-JASMINE. Detta projekt syftar till att kvantifiera den påverkan på galaktiska studier som de nya observationsdata kommer att ge.

Detta doktorandprojekt är en del av MWGaiaDN MSCA Doctoral Network. Nätverket består av 10 akademiska partners över hela Europa och 12 doktorander kommer att vara aktiva i nätverket och forska inom olika projekt baserade på Gaia och annan data.

Arbetsuppgifter

Doktoranden kommer att arbeta med att utveckla vår förståelse av galaxen genom att lägga till framtida optiska och NIR astrometriska observationer till den befintliga Gaia-katalogen. Observationer från Vera C. Rubin (LSST) kommer att gå djupare än Gaia och många av stjärnorna som observerats av small-JASMINE och GaiaNIR kommer att vara nya NIR-objekt, medan när det gäller objekt som redan uppmätts av Gaia så kommer den astrometriska noggrannheten att förbättras, särskilt avseende egenrörelser. Rymdteleskopen Euclid och Roman är inte designade för astrometri, men kommer att göra många observationer av hög kvalitet av vår galax, vilka kommer att vara mycket värdefulla.

Galaxia-koden (Sharma, et al. 2011) kommer att användas för att generera, med hjälp av ett N-kroppars observationsschema, syntetiska undersökningar av Vintergatan med och utan de nya observationerna - detta användes nyligen för att tillhandahålla en simulerad stjärnkatalog för Gaia-DR2 (Rybizki, et al. 2018) och ett antal beräkningar till det föreslagna GaiaNIR Voyage2050-projektet (Hobbs, et al. 2021). De resulterande syntetiska katalogerna kan användas för att förstå hur man identifierar strukturer i galaxen, hur man bestämmer fördelningen av olika stjärnpopulationer över hela himlen och hur man identifierar substrukturer i halon. Viktigt är att detta kommer att visa fördelarna med att kombinera data från olika projekt och kommer att ingå i den vetenskapliga delen av ansökan för det kommande GaiaNIR-projektet.

Det slutliga målet med detta arbete är, förutom att bättre förstå vår galax med nuvarande data, att vi utvärderar vilken betydelse vi kan förvänta oss för vår förståelse av galaxen genom att lägga till framtida observationer utifrån planerade undersökningar. Framför allt syftar detta till att bygga upp det vetenskapliga utformandet av det kommande infraröda astrometriska GaiaNIR-projektet, som leds från Lund. Modellerna kommer att användas för att visa de ytterligare vetenskapliga bidrag som GaiaNIR kommer att ge. Doktoranden kommer att göra en utvärdering av fördelarna med att inkludera data från de olika astrometriprojekten med tanke på deras respektive noggrannhet och detaljerade förutsägelser om den vetenskapliga nytta som uppnås genom att inkludera astrometri till NIR.

Huvuduppgiften för en doktorand är att ägna sig åt sin forskarutbildning vilket innefattar såväl deltagande i forskningsprojekt som forskarutbildningskurser. I arbetsuppgifterna kan det även ingå medverkan i undervisning och annat institutionsarbete, dock max 20 % av arbetstiden.

Behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som:
•    avlagt examen på avancerad nivå, eller
•    fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
•    på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Kraven på särskild behörighet för forskarutbildningsämnet astronomi och astrofysik uppfyller den som har:

För forskarutbildningen i astronomi och astrofysik ska den grundläggande högskoleutbildningen innefatta fysik, matematik och/eller motsvarande teknologi som väsentliga delar. Utöver 60 högskolepoäng i grundläggande fysikaliska ämnen utgör de särskilda behörighetskraven minst 60 högskolepoäng i kurser av omedelbar betydelse for astronomi och astrofysik. Dessa kan vara kurser inom astronomi eller andra fysikaliska ämnen, eller i teknologiska ämnen (exempelvis rymd- eller reglerteknik). Av dessa 120 högskolepoäng ska minst 60 högskolepoäng vara på avancerad nivå. I de grundläggande kurserna ska ingå ett examensarbete motsvarande minst 30 högskolepoäng.

Den särskilda behörigheten kan också ha erhållits genom annan motsvarande utbildning, vilket prövas i varje enskilt fall. 

För att möjliggöra tvärvetenskapliga initiativ samt väsentliga fördjupningar inom vissa områden kan andra kvalifikationer än sökandens ämnesspecifika kompetens inom astronomi och astrofysik tas i beaktande.

Slutligen krävs att studenten bedöms ha den förmåga som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

Övriga krav
•    Mycket goda kunskaper i engelska, i tal och skrift, är ett krav.

Bedömningsgrunder

Urval till utbildning på forskarnivå sker efter bedömd förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Bedömningen av förmågan sker främst utifrån studieresultaten på grundnivå och avancerad nivå.

Följande beaktas:
1.    Kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och utbildningsämnet, se Arbetsuppgifter. Dessa kan visas genom bilagda handlingar.
2.    Bedömd förmåga till självständigt arbete och förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem. Bedömningen kan exempelvis ske utifrån examensarbetet och en diskussion kring detta vid en eventuell intervju.
3.    Förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation.
4.    Övriga erfarenheter relevanta för utbildningen på forskarnivå, t.ex. yrkeserfarenhet.

Hänsyn kommer också att tas till god samarbetsförmåga, framåtanda, självständighet och personlig lämplighet, samt hur den sökande genom sin erfarenhet och kompetens bedöms ha den förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen.

Villkor

Endast den som är antagen till forskarutbildning får anställas som doktorand. Forskarutbildningen är fyra år vid heltidsstudier. Vid undervisning och annat institutionsarbete förlängs anställningen i motsvarande grad, dock längst till 5 år (dvs. max 20 %). Bestämmelser gällande anställning som doktorand finns i Högskoleförordningen (1993:100), 5 kap 1-7 §§.

Ansökningsförfarande

Ansökan ska skrivas på engelska. Ansökan ska innehålla personligt brev med motivering till varför du är intresserad av anställningen och på vilket sätt forskningsprojektet matchar dina intressen och din utbildningsbakgrund. Ansökan ska även innehålla CV, examensbevis eller motsvarande, en kopia av examensarbete eller motsvarande alternativt en sammanfattning i fall arbetet inte är avslutat, samt övrigt som du önskar åberopa (kopior av betyg, uppgifter till referenser, rekommendationsbrev etc.).