Två postdoktorer i EU-rätt och konstitutionell rätt - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar

Lunds universitet är ett fullskaligt och forskningsintensivt universitet, och ingår som enda svenska universitet i de starka internationella nätverken League of European Research Universities (LERU) och Universitas 21 (U21). Lunds universitet har partneruniversitet i närmare 70 länder, och attraherar flest internationella studenter av alla svenska universitet

Juridiska fakulteten kännetecknas av internationalisering, sammanflätning av utbildning och forskning, tvärvetenskap samt nära och gränsöverskridande samverkan med det omgivande samhället. Fakultetens forskningsmiljö och utbildning på forskarnivå präglas av internationalisering, och vid sidan av juristprogrammet erbjuds också flera internationella mastersprogram. 

Lunds universitet och den Juridiska fakulteten erbjuder en utvecklande och inkluderande arbetsmiljö i den bredare dynamiska vetenskaps- och innovationsregion som Öresundsregionen utgör. 

Ämne

EU-rätt och konstitutionell rätt 

Ämnesbeskrivning

Ämnet EU-rätt omfattar studier av den rättsliga regleringen EU:s institutioner, den materiella EU-rätten liksom av EU-rättens inverkan på rättssystemen i EU:s medlemsstater. EU-rätten omfattar primärrätt (EU-fördragen), sekundärrätt (såsom direktiv och förordningar) samt rättspraxis (där EU-domstolens rättspraxis är av särskilt stor betydelse,) och verkar vid sidan av och tillsammans med nationell rätt i medlemsstaterna. Ämnet konstitutionell rätt omfattar studier av nationella grundlagar och rättigheter. 

MMV- projektet

Postdoktor 1
Denna postdoktor, inom den teoretiska ramen för det Marianne och Marcus Wallenberg (MMV)-finansierade projektet med titeln ”Lärdomar från Covid-19-pandemin i framtida kriser”, kommer att genomföra en komparativ studie av de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Fokus kommer att ligga på nödlagar (om sådana finns) i denna jämförande miljö, såväl som relaterad rättspraxis och policyutveckling för att få en bättre förståelse av begreppet ”nödsituation” i praktiken, relaterat specifikt till Covid-19-pandemin och klimatkrisen.

MMW-projektet bygger på EU-rätt och jämförande författningsrätt. Det syftar till att bättre förstå den juridiska konceptualiseringen av ”nödsituation”, och med fokus på nödsituationen relaterat till Covid-19, identifiera politiska och juridiska konstitutionella skyddsåtgärder som åtföljer dessa i de ovan nämnda länderna. Baserat på resultaten är syftet att identifiera möjliga ”bästa praktik” som ska tillämpas i tider av nödsituationer, och i fallet med detta projekt, med särskild hänsyn till klimatkrisen.

Mer specifikt kommer postdoktorn att behöva ta sig an fyra uppgifter:

a. Att studera nödlagar och deras tillämpning mot ett EU-konstitutionellt ramverk, med fokus på fyra stora skandinaviska länder: Danmark, Finland, Norge och Sverige. 
b. Att kartlägga de juridiska risker som nödlagar utgör för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
c. Att lyfta fram bästa politiska och juridiska praxis, med fokus på de nordiska länderna. 
d. Att föreslå nödregler baserade på bästa praxis som utvecklats i (c) för att hantera andra nödsituationer, främst klimatförändringar. 

Postdoktor 2
Denna postdoktor, inom den teoretiska ramen för det Marianne och Marcus Wallenberg (MMV)-finansierade projektet med titeln ”Lärdomar från Covid-19-pandemin i framtida kriser”, kommer att genomföra en komparativ studie av begreppet ”nödsituation”. Forskningen kommer att omfatta studier av Covid-19-åtgärder i minst två medlemsstater, med företräde för Tyskland och Frankrike, i ljuset av den nationella konstitutionella lagstiftningen, såväl som EU-lagstiftningen. 

MMW-projektet bygger EU-rätt och jämförande författningsrätt. Det syftar till att bättre förstå politiska och juridiska konstitutionella skyddsåtgärder som åtföljer Covid-19- nödåtgärder i ett urval av jurisdiktioner, och baserat på resultatet, identifiera bästa praxis som ska tillämpas i nödsituationer, särskilt i klimatnödsituationer. Genom att utnyttja bästa politiska och juridiska praxis som rättstatsskydd i nödåtgärder, kommer detta projekt att föreslå sätt på vilka stater kan agera i klimatkriserna.

Mer specifikt kommer postdoktorn att behöva ta på sig fyra uppgifter:

a. Att studera nödlagar och deras tillämpning mot ett EU-konstitutionellt ramverk, med fokus på minst två EU-medlemsstater (med företräde för Tyskland och Frankrike).
b. Att kartlägga de juridiska risker som nödlagar utgör för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
c. Att lyfta fram bästa politiska och juridiska praxis, med fokus på EU-medlemsstater.
d. Att föreslå nödregler baserade på bästa praxis som utvecklats i (c) för att hantera andra nödsituationer, främst klimatförändringar.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna består i huvudsak av forskning men även undervisning upp till 20 procent av arbetstiden samt samverkan med det omgivande samhället ingår.

Fakultetens forskare och lärare förväntas bidra till en levande forskningsmiljö och fakultetens övriga verksamhet och i huvudsak bedriva arbetet på arbetsplatsen.

Inom ramen för anställningen bereds möjlighet till högskolepedagogisk utbildning motsvarande minst tre veckor.

Behörighet

Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt en juris doktorsexamen eller utländsk examen som bedöms motsvara en juris doktorsexamen. Detta behörighetskrav ska vara uppfyllt senast tre vardagar efter ansökningstidens utgång. För anställning som postdoktor ska främst den komma ifråga som avlagt doktorsexamen för högst tre år sedan före ansökningstidens utgång. Om det finns särskilda skäl kan doktorsexamen ha avlagts tidigare. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer, tjänstgöring inom totalförsvaret, eller andra liknande omständigheter eller för ämnesområdet relevant tjänstgöring/uppdrag.

För postdoktor gäller som allmänt behörighetskrav att vara lämplig för och ha den förmåga i övrigt som behövs för att väl fullgöra arbetsuppgifterna i den aktuella anställningen.

Bedömningsgrunder

Bedömningsgrunder vid anställning som postdoktor är god förmåga att utveckla och genomföra forskning av god kvalitet samt pedagogisk förmåga. Vid anställning som postdoktor ska främst beaktas vetenskaplig förmåga.

Särskild vikt kommer att fästas vid goda ämneskunskaper i EU-rätt och konstitutionell rätt.

Postdoktorsprojekt (1) ska anlägga ett komparativt, nordiskt och europeiskt perspektiv. Postdoktorsprojekt (2) ska anlägga ett komparativt och europeiskt perspektiv.
Vikt kommer att fästas vid åberopad forskningsplan för anställningen.

Ansökningsprocess

Ansökan ska innehålla följande:
• personligt brev
• kortfattad curriculum vitae (CV)
• fullständig publikationslista
• kopia på doktorsexamensbevis
• intyg från andra erfarenheter och kompetenser som är relevanta för anställningen
• plan över forskningsprojekt (inklusive publikationsplan) som sökande önskar arbeta med under tiden som postdoktor (högst fem sidor). Planen ska skrivas på engelska språket eller svenska, danska eller norska språket.
• förteckning över doktorsavhandlingen och de övriga två vetenskapliga arbeten som sökanden önskar åberopa
• de åberopade vetenskapliga arbetena
• kortfattad redogörelse för pedagogiska meriter

Vänligen notera att de handlingar som inkommer eller upprättas med anledning av denna ledigförklarade anställning (såsom ansökningar, sakkunnigutlåtanden och protokoll) som huvudregel är allmänna och därmed offentliga. Detta innebär att handlingarna får (med undantag för sekretessbelagda handlingar) läsas av den som så begär det.

Varaktighet
Tidsbegränsad anställning, två år. Anställningen får förlängas om det finns särskilda skäl.

Villkor
Anställningen regleras av ett kollektivavtal, “Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor”, mellan arbetsmarknadens parter daterat 2021-11-19 (Arbetsgivarverket, OFR:s och Saco-S ).

Universitetet tillämpar individuell lönesättning. Ange gärna löneanspråk i din ansökan