Doktorand i naturgeografi inriktning med fokus på urskogsforskning - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar

Tillstånd och förändringar i Europeiska urskogar
Få urskogar finns kvar och vi vet förvånansvärt lite av de som finns. Även var de finns har varit ett mysterium. I detta doktorandprojekt kommer urskogar att studeras för att svara på några av följande frågor:

Lagrar urskogar mer eller mindre kol i vegetation, död ved och i marken jämfört med skötta planterade eller sådda skogar som någon gång har avverkats? Har globala miljöförändringar och klimatförändringar lett till förändringar i urskogar? Är urskogar mer eller mindre stabila under torka jämfört med skötta skogar? Har trädmortalitet och störningar ökat eller minskat i urskogar de senaste decennierna och är skiljer sig eventuella förändringar från skötta skogar?

Projektet kombinerar fältarbete med analys av data från skoginventeringar och fjärranalysdata för att undersöka dessa bredare frågor.

Bakgrund och motivering
Urskogar har många namn; gammelskogar, primärskogar jungfruligaskogar etc. Skogarna kan definieras av att de har upplevt lite till ingen direkt mänsklig påverkan, framförallt avsaknaden av avverkning. Vi människor använder runt 75% av jordens isfria yta och urskogar har förvandlats till jordbruksfält, betesmarker och skötta skogar. Att kartera, mäta och studera urskogar har två primära syften.

(1) Trots att vi kan följa och studera hur skogar förändras i form av biomassa, produktivitet eller mortalitet med hjälp av satelliter så har det varit svårt att avgöra vilka förändringar som beror på naturliga ekosystemsprocesser och miljöförändringar och vilka förändringar som beror på direkt mänsklig påverkan (avverkning, gödsling, mm). Urskogar är ideala studieplatser för att studera naturliga processer, då de definieras av avsaknad av direkt mänsklig påverkan.

(2) Hur mycket kol urskogar lagrar, eller hur mycket biodiversitet de innehar, kan användas för att uppskatta hur mänsklig markanvändning har påverkat kollagring och biodiversitet. Att anskaffa kartor och kunskap om urskogar i närtid är viktigt då urskogar avverkas och går förlorade i snabb takt, i Europa och globalt. Urskogarnas tillstånd är även viktiga för att förstå vilka tillstånd som kan uppnås via ekosystemsrestaurering och återförvildande.

För mer information se länk:

https://www.youtube.com/watch?v=cIw3PekWDRM

Arbetsuppgifter
Detta projekt erbjuder mycket flexibilitet och möjligheter för en motiverad kandidat. Projektets fokus kan skiftas mellan tre områden beroende på studentens intresse och kunskaper.

(1) Kartering och uppskattning av kollagring i Europeiska urskogar. Denna uppskattning av kollagring kombinerar fältinventeringar med data från inventeringar som gruppen tidigare har utfört i urskogar.Frågor: Lagrar urskogar mer eller mindre kol i vegetation, död ved och i marken än vad skötta skogar gör? Är kolupptaget över tid större eller positivt eller negativt?, större eller mindre än i skötta skogar?

(2) Fjärranalys av trender och förändringar i urskogar sedan tidigt 1980 tal. Fokuset här skulle vara förändringar i grönhet eller mortalitet och störningar över tid. Frågor: Har urskogar blivit grönare sedan 1980-talet? Om det är så, mer eller mindre än skötta skogar? Är urskogar mer eller mindre stabila under torka jämfört med skötta skogar? Har störningar och mortalitet ökat eller minskat i urskogar?

(3) Bidra till etableringen av ett nytt nätverk för långtidsövervakning av urskogar och studera data från detta nätverk.

Generellt är huvuduppgiften för en doktorand är att ägna sig åt sin forskarutbildning vilket innefattar såväl deltagande i forskningsprojekt som forskarutbildningskurser. I arbetsuppgifterna kan det även ingå medverkan i undervisning och annat institutionsarbete, dock max 20 % av arbetstiden.

Behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

avlagt examen på avancerad nivå eller fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, med innehåll som är relevant för forskarutbildningen eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Övriga krav:
Den sökande förväntas att ha erhållit en universitetsexamen (företrädelsevis en master eller magisterexamen) i naturvetenskap. En examen inom ämnen som naturgeografi, ekosystemsvetenskap, miljövetenskap ekologi eller liknande är att föredra.

Bedömningsgrunder
Urval till utbildning på forskarnivå sker efter bedömd förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Bedömningen av förmågan sker främst utifrån studieresultaten på grundnivå och avancerad nivå. Följande beaktas:

Kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och utbildningsämnet. Bedömd förmåga till självständigt arbete och förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem. Förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation. Övriga erfarenheter relevanta för utbildningen på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet. Mycket goda färdigheter i engelska Dokumenterad erfarenhet av fältarbete. Erfarenhet av vetenskaplig publikation. Dokumenterad erfarenhet och kunskap i alla eller vissa av följande metoder; kolinventering i fält, kartering, fjärranalys och statistisk modellering. Kunskap i programmering och verktyg spatiell statistik, geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys. Erfarenhet i att arbeta på avlägsna platser. Erfarenhet i att söka och erhålla extern finansiering. Intresse av att arbeta internationellt. Kunna uppge namnet och kontaktuppgifter till tre referenser.

Hänsyn kommer också att tas till god samarbetsförmåga, driv och självständighet samt hur den sökande genom sin erfarenhet och kompetens bedöms ha den förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen.

Villkor
Endast den som är antagen till forskarutbildning får anställas som doktorand. Forskarutbildningen är fyra år vid heltidsstudier. Vid undervisning och annat institutionsarbete förlängs anställningen i motsvarande grad, dock längst till 5 år (dvs. max 20 %). Bestämmelser gällande anställning som doktorand finns i Högskoleförordningen (1993:100), 5 kap 1-7 §§.

Instruktioner för ansökan
Ansökan ska skrivas på engelska. Ansökan ska innehålla personligt brev på maximalt 1 sida med motivering till varför du är intresserad av anställningen och på vilket sätt forskningsprojektet matchar dina intressen och din utbildningsbakgrund. Ansökan ska även innehålla CV, examensbevis eller motsvarande samt övrigt som du önskar åberopa (kopior av betyg, uppgifter till referenser, rekommendationsbrev etc.). Det uppskattas om ansökan innehåller en länk eller liknande till en tillgänglig kopia av den sökandes examens uppsats eller andra vetenskapliga publikationer, och kontaktuppgifter till tre referenser.