Doktorand i historisk osteologi inom ERC-Synergygrantprojektet "FORAGER"

Om utbildningen

Efter den senaste istiden förändrades klimatet – det blev både varmare och mer stabilt. Det här lade grunden för helt nya sätt att skaffa mat, vilket i sin tur ledde till att befolkningen ökade kraftigt i många delar av världen. Traditionellt har man ofta beskrivit den här utvecklingen som en rak linje: från att människor levde som jägare och samlare, till att de blev bofasta jordbrukare, och därefter byggde städer och samhällen med styrande makter. Men den här berättelsen – där jordbruket står i centrum – är förenklad och ibland missvisande. Forskning visar nämligen att många av de beteenden vi brukar koppla till jordbrukssamhällen, som att lagra mat, bo på samma plats under lång tid och utveckla komplexa samhällen, faktiskt uppstod långt innan jordbruket blev vanligt. I många fall var dessa jägarsamhällen dominerande under stora delar av Holocen. Dessutom kunde dessa samhällen också ge upphov till stora befolkningsökningar – och nedgång precis som jordbruket gjorde. Men vi  förstår ännu inte fullt ut varför förändringarna skedde och vad de innebar för samhällen som inte var beroende av jordbruk för sin livsmedelsförsörjning. FORAGER-projektet ämnar kasta nytt ljus över ett förlorat kapitel i mänsklighetens historia – en tid av både stora utmaningar och imponerande motståndskraft – och visa på alternativa samhällsmodeller som kanske är mer hållbara än dagens.

Insikt i hur landskapets resurser utnyttjades och hur det förändrats och varierat i tid är viktig för att förstå utveckling och förändring i jägar-samlarsamhällens levnadssätt. Jägare-samlare rör sig och interagerar också med andra grupper och denna variation är också relevant för att förstå samhällsdynamiken och spridningen av innovationer. Befolkningsökningar kan leda till starkare territorialitet och kulturell diversifiering, medan befolkningskollapser och resursutarmning kan utvidga fångst- och insamlingsområden samt skapa mer öppna sociala nätverk. 

Mänskliga kvarlevor erbjuder direkta belägg för mobilitet, men tolkningen försvåras av en varierad kost en och begränsad tillgång till material. För att kringgå detta kommer vi att undersöka variation i isotopsammansättningen hos jaktvilt som förts till boplatser. Sekventiella strontiumisotopratior (⁸⁷Sr/⁸⁶Sr) i tandemalj kommer att mätas hos jagade nyckelarter, främst hjortdjur och vildsvin, för att spåra deras rörelser i landskapet och därigenom möjliggöra en uppskattning av jaktterritorier i relation till boplatsens läge. Detta kommer att göras genom att korrelera djurens Sr-isotopdata med känd variation i biotillgängliga strontiumisotoper i landskapet.

Vidare kommer proteomikbaserad könsbestämning av emaljproteiner att användas för att undersöka könssammansättningen. I kombination med en grov uppskattning av dödsålder för varje analyserad tand ämnar vi därigenom att generera data som kan belysa jakt- och djurhanteringsstrategier. Dessa proxydata kommer att användas för att undersöka rumsliga och tidsmässiga mönster vid olika demografiska övergångar och förändringar. Resultaten ska därefter integreras i övriga delar av FORAGER-projektet med syftet att förstå de parametrar som styr jägar-fiskar-samlar-samhällen och deras demografiska dynamik. Konkret ämnar projektet spåra: områdesspecifika rörelsemönster, hur landskapet utnyttjas (dvs. var man jagade olika djur och hur det kan ha påverkats av territoriella begränsningar i landskapet, hur bytes- och kunskapsnätverk såg ut samt hur detta förändrades över tid och rum. Projektet kommer därmed att undersöka hur mobilitet och landskapsutnyttjandet har utvecklats och förändrats i världen, med speciellt fokus på skandinavisk jägarstenålder, vilket kommer att ge insikt i hur samhällena var uppbyggda och hur deras sociala nätverk utvecklades över tid.

Information om forskarutbildningen vid Humanistiska och teologiska fakulteterna – ht.lu.se

Utbildningen bedrivs på plats i Lund.

Arbetsuppgifter

Forskarutbildning. Institutionstjänstgöring, såsom undervisning och administrativa uppgifter, kan förekomma. Omfattningen av denna tjänstgöring kan maximalt uppgå till 20 % av full arbetstid.

Behörighet

Behörighet för utbildning på forskarnivå i historisk osteologi framgår av den allmänna studieplanen – ht.lu.se.

Bedömningsgrund

Vid tillsättningen ska avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Denna bedöms utifrån kriterierna kvalitet, kvantitet, progression och relevans.

Tidigare arbete med animalosteologiska analyser, strontiumisotopanalyser genom laserablation och erfarenhet av syrademineralisering för analys av amelogenin-proteinisomerer för könsbestämning är meriterande.

Ansökan

Instruktioner för hur ansökan ska utformas finns i Anvisningar för ansökan till doktorandplats.

Till ansökan ska bifogas:

• CV/meritförteckning
• personligt brev
• dokumentation av tidigare studier
• dokumentation av språkkunskaper
• uppsatser/examensarbeten
• eventuella vetenskapliga publikationer
• projektplan. 

OBS! Alla dokument ska laddas upp i ansökningssystemet i pdf-format.

Villkor

Tidsbegränsad anställning fyra år enligt 5 kap. 7 § HF.